• Suzanne Axelsson

Hur undervisar din tredje pedagog?


(This post How is your Third Teacher Teaching? can be read in English here)

Under åren har jag haft den stora privilegium att besöka många förskolemiljöer i många olika länder ... och detta får mig alltid att tänka på den tredje pedagogen och hur den interagerar med barnen och pedagoger.

Reggio Emilias lärare ser miljön som en integrerad del av inlärningsprocessen, en plats för interaktioner med barnen, pedagoger och föräldrarna. Den tredje pedagogen ger barnen kunskap kring hur de kan använda rummet - och ibland är det inte alltid i överensstämmelse med vad de mänskliga pedagogerna tänker ... det betyder att du måste arbeta med den tredje pedagpgen så att du arbetar tillsammans för att stödja barnen i deras lek och utveckling.

En del av kursen jag håller vid Stockholms Universitet är att erbjuder blivande förskollärarna en inblick på museer genom den tredje pedagogens lins... hur fungerar utrymmen - med och mot dig som pedagog, vilka anpassningar behöver du göra som lärare för att utrymmet ska fungera, eftersom du finns i ett museum och inte har möjlighet att ändra utrymmet. Man måste antingen anpassa rummet eller dig själv för att kunna samarbeta med den tredje pedagogen...

Förskolan måste känna sig välkomna så att barnen och vuxna känner att dom tillhör - en del av förskolegemenskapen - att vara vacker räcker inte om förskolan ska tillhöra barnen och pedagogerna som arbetar där ... det måste uppfylla praktiska behov hos båda barn och vuxna, det måste finnas utrymme för lek i alla dess former, det måste finnas utrymme för lärarna att skapa och lagra och vara en del av processen och för de vuxna som lämna och hämtar sina barn - hur passar föräldrar in i förskolan, ingår de också?

Boulder Journey School - ett välkomnande litet hörn, ett ställe att känna sig trygg när du är liten, men inte avskuren - fönster mot korridoren för att se vem som kommer och ett fönster till en annan grupp för att se vad de gör - och ändå är utrymmet fortfarande öppet till sitt eget rum för att bjuda in interaktioner med sin grupp.

Om barn känner att de är välkomna kommer de att känna sig trygga. Barn som känner sig trygga kan komma igång med sin lek. Barn som leker lär sig och upptäcker.

Titta runt din verksamhet ... vilka delar av din miljö är välkomnande ... för barn, personal, föräldrar? Finns det något som måste ändras för att inkludera ALLA deltagare i din lärande gemenskap? Glöm inte att komma ner till barnets höjd. Det som känns välkomnande för dig som vuxen kan upplevas mycket annorlunda än barnets höjd. Så ta bilder från din höjd och barnets och gör jämförelser.

Bild från Garden Gate Child Development Center, Martha's Vineyard, visa skillnaden från vuxen perspektiv till vänster och barnets perspektiv till höger.

Glöm inte att fira varje unika barn, varje familj och pedagogernas identitet. Om vi ska se till att alla känna sig välkomna måste vi också kommunicera vikten av acceptans. Genom att inkludera kulturella element i verksamheten tillåter vi möjligheter för barnen att vara stolta över sin egen känsla av identitet. En känsla av identitet leder till en större självkänsla som är nödvändig för lärande - inte bara om sig själva och var de finns, utan om andra - det kända och okända, vilket gör att barnen kan utveckla förståelse, empati, respekt och acceptans (inte tolerans... acceptans)

barnens egna idéer på väggen stöder deras känsla av identitet ... inspirerad av berättelsen "Åh, den plats du ska åka!" (Dr Seuss) barnen i Acorn School delade sina idéer med varandra.

INTERAKTIONER är också viktiga. Hur tillåter verksamheten barnen interagera med varandra? Stödjer det barnen att samarbeta och skapa en anda av gemenskap? Tillåter det barnen att känna sig kompetenta och känna ansvar? Tillåter verksamheten barnen att se sina idéer tas på allvar? Kan andra berätta vad barnen är intresserade av, arbetar med, leker - vad deras nuvarande teorier är när de går in i miljön? Tillåter det barn att interagera utöver stereotypen ... dvs. leka pojkar och flickor tillsammans, eller om alla barn är inkluderad, om det är ett flerspråkigt program interagerar barnen med varandra på olika språk?

provokationer - inte bara för att låta barnen interagera med nytt material, eller gå igenom bekant material på ett nytt sätt - utan också att tillåta barn interagera med varandra - att dela sina erfarenheter och lära av varandras processer. Boulder Journey School (BJS) Om du skapar provokationer, lämnar du utrymme för barnens idéer? Finns det tomma bord och områden där det inte finns någon lärare styrd eller förbestämd provokation/aktivitet så att barnen också kan fatta beslut?

Vilka material och resurser har du valt att göra tillgängliga för barnen? Finna de bara där i hyllorna? eller är de utvalda och placerade för att låta barnen fördjupa sitt lärande genom lek ... är allt som görs tillgängligt för barnen endast till lek, eller är det en återspegling av hur barnen leker och lär sig och deras intressen och läggs till för att utöka eller utmana barnens lek... såväl som provokationsmöjligheter. Ibland finns samma saker på hyllorna på samma sätt hela tiden - så att material/resurser blir som en del av möblerna eller som tapet och syns inte längre...

Är resurserna öppna eller har de ett specifikt mål? Hur påverkar det hur barnen leker och lär sig? Har du tillhandahållit en mängd olika lek/inlärningsmöjligheter för barn att uppleva ett projekt med olika språk? Om du till exempel hålla på med ett projekt kring skogen har du bilder av skogen upp, berättelser om skogen, rollspel möjligheter om skogen, konstmöjligheter, byggmöjligheter osv - såväl som att gå ut i skogen - så att alla lärstilar ges möjlighet att upptäcka projektet. Finns det en blandning av material för barn att utforska - struktur, vikt, storlek, färg, lukt - till och med förundran ...?

en möjlighet att experimentera ... olika tyg på ett bord med målarfärg - provokationen att försöka återskapa tygets färg. Detta är en förlängning av barnens intresse för färg. Denna provokation inrättades för oss lärare som deltog i konferensen - så vi fick andra utmaningar - för att se matematiken i denna aktivitet till exempel. ... kreativitet är inte bara konst ... kreativitet är vår strategi för vardagen ... BJS

Kan barnen uppleva sensoriska aktiviteter - att använda hela kroppen - alla sinnen? Inkluderar du lukt, ljud, beröring, syn och smak i utformningen av din verksamhet?

ögats behag... det fanns en elfläkt i närheten så att pappret rörde på sig... skapade ljud. BJS

Hur stöds kreativitet i din miljö? Finns det endast i atelién? eller erbjuder du material genom hela verksamhet som gör att barnens kreativitet kan blomstra? Har du diskuterat vad är kreativitet som arbetslag? Att förstå vad vi menar med detta ord kan vara ett bra ställe att börja om vi ska försöka stödja barn att vara kreativa. Barn kan vara konstnärligt kreativa, socialt kreativa, dom kan leka kreativt, konstruera kreativt, berätta kreativt, matematisk kreativt etc etc ... hur uppfyller du alla dessa kreativa behov?

reflektionsrum... för barn och vuxna - ensamt eller i små grupper. BJS

Naturligtvis måste alla dessa idéer vara tilltalande för ögat ... eftersom syn är en av våra sinnen. En känsla av estetik kan väcka förundran. Skönhet är i ögat på behållaren ... det som är vackert för en vuxen kanske inte alltid är vackert för ett barn och tvärtom. Att ha välorganiserade material i verksamhet kan ge en känsla av trygghet ... barnen vet var saker finns, vart de ska vända för att fortsätta med sin lek. Det gör det också möjligt för pedagogerna att introducera nya element inom det bekanta.

vi måste tänka på detaljer och helhet samtidigt... hur skapa man många hörn som fortfarande hör ihop. BJS

Belysning är också viktig att tänka på. Naturlig ljus, samt hur belysning kan ändra perspektiv samt känsla i ett rum

naturlig belysning används at BJS

leka med ljust BJS

Tänk också på ljus och skuggor -

rörelser och komplexitet hos naturliga skuggor (särskilt träd) är positivt stimulerande för hjärnan. Stödjer inte bara hjärnans utveckling, utan är också ett bra sätt att stödja vila och sömn ... hjärnan är ordentligt trött. Så inte bara ha blockskugga, tänk komplex skugga.

Och till slut naturen - Jag tror mycket på naturens lugnande egenskaper - inomhus och utomhus. Ta med naturelement inomhus - för alla sinnen.

Ekudden Förskola, Uppsala

växter, träklossar, trägolvet ger allt till den naturliga effekten. Det fanns också gott om tillgång till andra naturliga material också. BJS

plats för pedagogerna ... en förskola handlar inte bara om barnen ... det handlar också om de vuxna som omger dem ... lärare måste kontinuerligt forska tillsammans med barnen och för barnen och för sin egen utveckling. BJS

erbjuda möjlighet att utforska bekant material på nya vis. BJS

skapa utrymme för lek som är attraktiv - för vuxna och barn. Dokumentation av/för barnen så att deras lärande är synlig för både barnen och föräldrarna. Att låta barnen känna sig värderade för vem de är och vad de gör. BJS

Papper Atelier - för barn och vuxna... ett sätt för alla att upptäcka material på ett nytt sätt BJS

Tar tiden att fundera kring möblerna... är det tillåtet för barnen att flytta runt och skapa nya lekmöjligheter? Filosofiska.

Får barn stå på stolar och bord och använda den tredje pedagogen på innovativa sätt. Är vissa möbler olämpliga för detta, vet barnen? Hur vet de?

Utomhus är också en del av din verksamhet... är också en del av den tredje pedagogen. Hur arbeta du ihop med din ute tredje pedagog?

ytan är en viktig del av den tredje pedagogen tycker jag ... den berättar för barnen faktiskt mycket mer än du skulle ha trott. Jag har observerat under åren hur golv/markytan påverkar barnens lek ... så mattor, tejpformer, användning av foton och olika ytstrukturer och färger kan påverka barnens interaktion med varandra och utrymmet. (BJS)

om du har tur och har ett stort utrymme som ovan (Överby förskola) kanske du måste börja tänka som ditt inomhusutrymme ... skapa små områden för barn att känna sig trygga i, eller leka i små grupper, ha olika områden för olika typer av spel, områden för konstruktion, rollspel och områden för sensorisk lek .. som en barfota stig ... (kolla på mitt inlägg AnjiPlay och konstruktion, och hur dom skapa många områden på en stor yta... fler inlägg om Anji förskolorna kommer i framtiden)

att skapa utrymmen i utrymmen kan vara en teknik som hjälper barn att förstå hur ett miljön kan användas på ett tryggt sätt - oftast är ett stort öppet utrymme en inbjudan till spring och vara högljutt - så att göra mindre utrymmen kan säkerställa att de som bygger inte har deras konstruktioner rivits av springande barn ... det betyder inte att stora öppna utrymmen bör undvikas inomhus, om du har utrymme varför inte bjuda in dem till STOR lek inomhus också, med musik, dans, STORA lådor att bygga med etc.

Tak kan vara ett under utnyttjat utrymme ... många tänker att allt borde ligga på barns höjd ... min teori är att vi ska använda hela utrymmet (inte samma sak som att fylla hela utrymmet) för att uppmuntra barnen att titta upp, bakom, under ... för att vara nyfiken. Genom att ha saker som hänger i taket gör det rummet mindre och får barnet att känna sig större. Jag måste erkänna att jag har haft en stor andel blåmärken på huvudet från låga hängande saker från taket ... nackdelen med att vara lång! Jag är också medveten om att inte alla förskolor får ha saker som hänger i taket pga brandrisk ...

jag har lärt mig att vi inte borde hänga tyg över lysrör - eftersom de ibland kan gnista och tyget kan då fatta eld.

Så nu har du haft ord och bilder för att inspirera några egna tankeprocesser. Kolla en gång till på din verksamhet och se vilka interaktioner som finns där och om det är något du känner du måste lägga till/ändra ...

Men jag tror att när barn växer och utvecklas så måste verksamheten återspegla detta ... förskolan har ALDRIG en fast funktion ... precis som barnen lär sig och utveckla, och vi vuxna lär och utveckla som pedagog - så behöver den tredje pedagog lära sig och utveckla ...

Men förändring för ändringens skull är inte alltid bra. Ändra om det finns ett behov, ändra för att inspirera om saker har stannat, ändra om saker inte fungerar, ändra om ett nytt projekt har startat ... och alla förändringar behöver inte vara stora ... det kan räcker med några få nya resurser/verktyg eller flytta några möbler. När den tredje pedagogen är bekant finns det också trygghet - när barnen är trygga finns det lärande och lek - så reflektera verkligen över alla förändringar - all hur, varför och varför inte innan du ändra något.Tänk också på din tredje pedagogen ur en hållbar synvinkel ... inte bara köpa och skaffa material - tänk på om de verkligen behövs, tänk på miljö, sociala och ekonomiska effekter av inköp - är de hållbara? Undervisar din tredje pedagog barnen? Eller jobba den emot dig?

#sustainable #creativity #ReggioEmiliaApproach #PåSvenska

122 visningar

Interaction Imagination

© 2017 Suzanne Axelsson. Interaction Imagination. Stockholm, Sweden.
suzanne@interactionimagination.com 

  • Blogger - Black Circle
  • Facebook Social Icon
  • Twitter Social Icon