• Suzanne Axelsson

The Hand-eye Play of Scribbles - Hand-öga lek av klotter

written by Roberta Pucci

In this blogpost - available in English and Swedish (translation by Suzanne Axelsson)

Italian Translation by Roberta Pucci Hebrew Translation by Nona Orbach



What is the relationship between hands, eyes and the mind while drawing?

So intriguing, isn’t it? The deepest essence will probably remain a mystery, but still we can know something about. Let’s start from the beginning.

The first lines emerge from a movement that leaves a trace of itself, or better, from the awareness of the sign left by a movement, as Nona Orbach describes in her post "Genesis of line". The mind is involved since the early experiences in terms of awareness and intentionality, but the main player is the body.

In fact, all the basic scribbles drawn from 2 years old (accurately described by Rhoda Kellogg), derive from the natural movements of the child’s hand and arm, without the need of eye-control. The directions of lines correspond to the spontaneous articulation of wrist, elbow and shoulder joints.



Image caption: The basic scribbles, Rhoda Kellogg, “Analyzing Children’s Art”


Then, another important player soon comes in. It occurs when the child is drawing on a precisely delimited area, like a sheet of paper or any kind of surface with a well-defined perimeter.

Here the eyes have an important role. After the child has drawn a scribble, the sheet of paper will send him back a visual stimulus. This will affect the next drawing step, which in turn will create another new stimulus and so on.

Is the scribble in the center or close to the edges? Up or down, left or right? Horizontal or vertical? All this information can arise from the relationship between the scribble and the paper area only if the scribble is placed within a defined context: the child - perceiving the sheet of paper and the scribble as a whole - consequently reacts according to their relationship.

Seeing a set of different things “as a whole” is a natural characteristic of human perception, studied by the Gestalt psychologists.



Image caption: Some of the 17 position’s template identified by Rhoda Kellogg


That’s how the process of drawing develops like an amazing play with its inner rules, continuously going back and forth, a series of mutual “provocations” and reactions: it is "the flow and play-frame of drawing" that Suzanne Axelsson described in her post.

In this stage, the action of drawing implies the hand’s movement and visual perception, with no other cognitive or symbolic aspects involved. Thus, asking “what have you drawn?” makes no sense here.


Later on, as the drawing process unfolds through its next stages, this first active role of the eyes, as well as the importance of the body’s movement, will not disappear but progressively interweave with new skills and interests, like for example the symbolic or realistic representation. In fact, the aesthetic question that adults or even mature artists deal with, is still connected to the same “rules” of our visual perception (as well as to many further aspects, of course).

In his book “Art and Visual Perception”, Rudolf Arnheim explains it very well, putting the Gestalt perception theories in connection with visual art works.

For example, if we have a very quick look at the picture on the lower left, we immediately know that the circle is not in the middle of the square. How?



Image caption: Graphic interpretation of an image from the book “Art and visual perception” by Rudolf Arnheim


Our eyes do not “measure” the distance between the circle and every side of the square for comparing them, but see the two geometric shapes “as a whole”, perceiving the asymmetric position of the circle in relation to the square.

Besides, there’s more. We also perceive the circle a bit unstable, or unquiet, as if it wanted to reach the center… or as if the center was attracting it. It’s because the visual perception is a dynamic experience: like a stone falling into the water, every element creates a kind of force lines and attractive points (for example the corners of the square, its median axes and its center, as shown in the upper right image).

All of us have dealt with this kind of visual balance sometimes, maybe composing a greeting card: a little further… the text is too high… maybe these two ones are a bit closer… perfect!

From the first scribbles of a child to the greatest masterpieces, from a toddler educator to the master of an art academy, let’s always observe with wonder and respect the constantly evolving process of drawing, one of our most precious gifts as human beings.



Hand-öga lek av klotter


Vad är förhållandet mellan händer, ögon och sinne när du ritar?

Så spännande, eller hur? Den djupaste essensen kommer förmodligen att förbli ett mysterium, men ändå kan vi ta reda på en del. Låt oss börja från början.

I bilden under, den första raden kommer från en rörelse som lämnar ett spår av sig själv, eller bättre, från medvetenheten om tecknet som en rörelse lämnar, som Nona Orbach beskriver i sitt inlägg "Genesis of line". Sinnet är involverat sedan de tidiga erfarenheterna när det gäller medvetenhet och avsiktlighet, men huvudspelaren är kroppen.

Faktum är att alla grundläggande klotter från 2 år (välbeskrivna av Rhoda Kellogg) härrör från de naturliga rörelserna i barnets hand och arm, utan behov av ögonkontroll. Linje-riktningarna motsvarar den spontana artikulationen av handled, armbåge och axelleder.



Bildtext: Grundläggande klotter, Rhoda Kellogg, "Analysera barnkonst"


Sedan kommer snart en annan viktig spelare in. Det uppstår när barnet ritar på ett exakt avgränsat område, som ett pappersark eller någon form av yta med en väldefinierad omkrets.

Här har ögonen en viktig roll. Efter att barnet har kladdat, skickar pappersarket tillbaka en visuell stimulans. Detta kommer att påverka nästa ritnings-steg, vilket i sin tur kommer att skapa ytterligare en ny stimulans och så vidare.

Är klottret i mitten eller nära kanterna? Upp eller ner, vänster eller höger? Horisontell eller vertikal? All denna information kan uppstå från förhållandet mellan kladdret och pappers-området endast om klottret placeras i ett definierat sammanhang: barnet - som uppfattar pappersarket och klottret som helhet - reagerar följaktligen i enlighet med deras relation.

Att se en uppsättning olika saker "som helhet" är en naturlig egenskap hos mänsklig uppfattning, studerad av Gestaltpsykologerna.



Bildtext: Några av de 17 positionernas mall identifierad av Rhoda Kellogg


Så utvecklas ritprocessen som en fantastisk lek med dess inre regler, kontinuerligt fram och tillbaka, en rad ömsesidiga ”provokationer” och reaktioner: det är ”rit-flödet” som Suzanne Axelsson beskrev i sitt inlägg.

I detta skede innebär ritningens handling handens rörelse och visuella uppfattning, utan några andra kognitiva eller symboliska aspekter inblandade. Således frågar du "vad har du ritat?" har ingen mening här.


Senare, när ritprocessen utvecklas genom sina nästa steg, kommer denna första aktiva roll i ögonen, liksom vikten av kroppens rörelse, inte att försvinna utan gradvis sammanväva nya färdigheter och intressen, som till exempel det symboliska eller realistiska representation. Faktum är att den estetiska frågan som vuxna eller till och med mogna konstnärer hanterar fortfarande är kopplad till samma "regler" för vår visuella uppfattning (såväl som många andra aspekter, naturligtvis).

I sin bok ”Konst och visuell uppfattning” förklarar Rudolf Arnheim det mycket bra och sätter gestalt-uppfattningsteorierna i samband med bildkonstverk.

Till exempel, om vi har en mycket snabb titt på bilden längst ner till vänster, vet vi omedelbart att cirkeln inte är i mitten av rutan. Hur?



Bildtext: Grafisk tolkning av en bild från boken ”Art and visual perception” av Rudolf Arnheim


Våra ögon ”mäter” inte avståndet mellan cirkeln och varje sida av kvadraten för att jämföra dem, utan ser de två geometriska formerna ”som en helhet” och uppfattar cirkelns asymmetriska position i förhållande till kvadraten.

Dessutom finns det mer. Vi uppfattar också cirkeln lite instabil eller tyst, som om den ville nå mitten ... eller som om mitten lockar den. Det beror på att den visuella uppfattningen är en dynamisk upplevelse: som en sten som faller i vattnet skapar varje element ett slags kraftlinjer och attraktiva punkter (till exempel kvadratens hörn, dess medianaxlar och dess centrum, som visas i det övre rätt bild).

Vi alla har hanterat denna typ av visuell balans ibland, kanske komponerat ett gratulationskort: lite längre ... texten är för hög ... kanske dessa två är lite närmare ... perfekt!

Låt oss alltid med förundran observera och respektera den ständigt utvecklande ritprocessen, en av våra mest värdefulla gåvor som människor.



80 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Drawbots